Strax över 200 cancerformer existerar. Somliga av dem ger tydliga symptom som uppkommer i ett tidigt skede, medan andra cancersjukdomar endast blir symptomatiska efter en längre tid.
Hur vet man om man har cancer?
Det är av stor vikt att ni har vetskap om vilka symptom som är vanliga vid cancer. 1177.se anser att ni bör kontakta en vårdcentral om ni gått ner kraftigt i vikt, har en allmän sjukdomskänsla, smärta och/eller långvarig feber.
Om ni däremot märker av att ni har knölar på kroppen, blod i avföring eller urinen, svårt att svälja eller svårt att kissa är det mer brådskande. I de fallen bör ni kontakta en vårdcentral på momangen.
De symptom som anges ovan måste inte bero på cancer, men även om så är fallet bör ni fortfarande ta dem på allvar, samt söka vård om behovet finns. Ni bör även tänka på att den här sajten, eller övriga informationssajter för cancersjukdomar, inte kan ersätta ett samtal med vårdpersonal och/eller ett sjukhusbesök.
Läs mer: Statistik för cancer i Sverige
Hur testar man sig för cancer?
Alla undersökningar som utförs för att upptäcka cancer kallas för screening. Mammografi- undersökningarna är synnerligen vanliga, i vilka kvinnornas bröst undersöks.
Utöver det är även röntgen vanligt förekommande. Väl där använder en läkare sig av strålning för att kunna få mer information om hur skelettet ser ut. Om kontrastvätska används vid samma tillfälle får läkaren även reda på huruvida de inre organen är drabbade eller inte.
Endoskopi och ultraljud kan även de räknas in som vanliga cancerundersökningar. Väl där förs en fiberoptisk slang förs in i ändtarmen, slidan eller munhålan. Tack vare det kan tarmkanalerna undersökas på ett mer tillförlitligt sätt.
En annan vanlig undersökning är den gynekologiska cellprovskontrollen, som alla svenska kvinnor mellan 23 till 49 år kallas till vart tredje år. Kvinnor mellan 50 till 64 år testas mindre frekvent – dvs. vart sjunde år. Undersökningen utförs för att läkarna ska kunna kontrollera huruvida risken för allvarliga cellförändringar är stor eller inte. Behandlingen beskrivs som både enkel samt smärtfri, och många av de förändringar som identifieras kan korrigeras på ett effektivt sätt.
Som ett sista exempel är även PSA-prov vanliga för män i 50- till 75-årsåldern. Väl där tar vårdpersonal ett blodprov där ett PSA-värde kan utläsas. Om värdet överstiger en viss nivå är risken för prostatacancer påtaglig.
Hur testar man sig för cancer i framtiden?
Utvecklingen är omfattande inom cancerforskningen. Nya, och mer experimentella tester kommer till världen med jämna mellanrum. Som ett exempel kan en australisk studie nämnas, där forskarna menade att cancer bildar unika strukturer när de placeras i vätska. Målet med samma studie är att ta fram en billig och tillförlitlig testmetod som inte är lika påträngande som de övriga alternativen. Än så länge har forskarnas projekt inte burit frukt, men det kan förstås komma att ändras i framtiden.